AbstractThe purpose of my study is to describe what view teachers, which are working with autistic children, have about how the individual autistic child will have a good schooling? If children with autism should be integrated or segregated. I also want to find out how ?a school for all? shall be worked out to fit children with autism. To reach my purpose I?ve chosen to use a qualitative method and to hand out questionnaire to three teachers which are working in a training school.To get a background to this study I?ve presented what researchers have to say about this subject.

Personer med autism behöver ha människor runt omkring sig som förstår dem, vilket kräver kunskap både om autism och om den specifika individen. För att kunna uppnå detta behövs ett fungerande samarbete mellan föräldrar och personal. Syftet med denna studie var att jämföra personal och föräldrars syn på personer med autism. För att undersöka detta genomfördes 10 intervjuer som analyserades med meningskoncentrering som analysmetod. Resultatet visade att föräldrar och personal betonade olika delar av störningen.

The purpose with this essay is to find out how active teachers think about integrate children with the diagnosis autism into the regular school. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed three teachers of various age and sex.A person with the diagnosis autism has problems with communication, social interaction and the ability to form a conception. Today, we do not know what causes autism, but we do know that it has to do with a neurological disorder. The word integrate means unite or join together as a wholeness. Many children who have a handicap may feel good to participate in a school where the other pupils do not have a handicap.

This essay is about how working with children with autism works with the laws and regulations that fall under the Compulsory School Ordinance and Lgr11 (Compulsory for primary school, preschool classes and kindergarten). The aim of this work was to examine various educators thoughts, experiences and practices related to children with autism in primary school. The study is based on three questions: what kind of rights regarding support do children with autism have in the Swedish primary school, according to the primary regulation and Lgr11? How do the selected primary schools work with the support of children with the diagnosis of autism? And how well does the affected educator?s think that the support works?To answer these questions, four qualitative interviews with various educators, were made. My results show that all four educators believe that inclusive labor of children with autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and with the right order, so that the child with autism gets the opportunity to be part of a social group.

Att utveckla och stödja elever med autism. En studie om tre specialanpassade skolors arbete med barn med autism..

The aim of this study is to examine educationalists experiences of play as an educational toolin the work to promote the social development in children with autism.The relevant issue, for this study, is: In what way does an educationalist work with play withchildren with autism? What are the results of using play in the educational work? What arethe possibilities and what are the obstacles in using play in educational work?This study has been carried out as a study of literature in the field and qualitative interviewswith five educationalists that are working in a mid Swedish county.The result of the study shows that educationalists have a positive view of using play in theirwork and are using play in varying ways in their everyday work. Using play as a method intheir work always happens according to the ability and condition of the child. They (theeducationalists) think that play has great opportunity and advance as a method and gives thechildren joy, increase their sense of ability, the base for the social participation in play, andthe development of social skills.There is a certain hesitation among educationalists when it comes to using play as a methodfor children with autism , but the most of the educationalists consider play as promoting thesocial development although the development always will happen at the pace(rate)of thechild..

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslärare som arbetar med autistiska elever.

Spelutbudet för barn med autism är litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svårigheter och funktionsnedsättningar är det svårt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsättningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att träna upp sina nedsatta förmågor. Syftet med examensarbetet var att framställa en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hålla en kvalitativ nivå.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

This report presents a study of the basic criteria for computer programmes that may be consideredadequate for aiding children with autism in their education and upbringing. I have based thisstudy on descriptions, opinions and proposals from people who deal with treatment and/orother issues concerning children with autism, as well as relevant literature.The study has been carried out in a major Swedish metropolitan municipality. The intervieweeswere civil servants from this municipality and representing different institutional endeavourson the issue of autism.I used a combination of both quantitative and qualitative techniques, as there was need for bothstandardization and qualitative variation. The main aim of the study was to seek suggestionson how computer programmes should be. That is, if they are to be considered appropriate föraiding children with autism develop their personality.The general conclusion of this study is that computer programmes, that may be consideredappropriate for the above mentioned purpose, should have certain characteristics of whichpedagogic usefulness and user suitability are of primary importance..

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Abstract Titel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.